Psalmodikon blogg

Gunnars Psalmodikonblogg #10

2018-10-21

Hummeldödare?

Att ge psalmodikonet skulden för de folkliga koralernas undanträngande är ju direkt fel. Men något som faktiskt kan ha trängts undan av psalmodikonet är hummeln. Det är givetvis inte psalmodikonets fel, utan den religiösa iden att vissa instrument i sig är syndiga. Det talas mest om att fioler brändes. Tex nyckelharpan klarade sig bättre vad jag förstått.

I Stig Wallins bok Der Schwedishe Hummel, 1952, sägs att psalmodikonet inte skulle kunnat få ett sådant blixtsnabbt genomslag som det fick, om inte den traditionsbundna landsortsbefolkningen redan varit bekant med liknande instrument. Dvs hummel respektive langeleik.
Som psalmodikonets fader Bruun påpekade skulle andra instrument kunnat fylla behovet lika bra. Att psalmodikonet var lätt att ta till sig för att det påminde starkt om hummel, langeleik, långspel, långharpa, låter rimligt. En del humlar och langeleikar byggdes om, förenklades, så de blev till psalmodikon

Mot detta kan ställas frågan hur vanlig hummeln verkligen var i Sverige. Wallin anger inte några källor som säger att humlar förstörts, på det sätt som skedde med fiolen, utan det är ett antagande. Att vi vet att det förekom att man byggde om humlar och langeleikar till psalmodikon säger i vart fall något i den riktningen.

Intressant fråga: Den trappstegsformade greppbrädan Dillner använde. Vi vet att han la till den. Men vi vet inte om han kom på den själv eller hämtade iden från tex en hummel. Jag har sett en eller ett par humlar med sådan greppbräda, men vet inte om någon av dem är äldre än Dillners psalmodikon. Man måste ju veta inte bara när instrumentet byggts, utan också vara säker på att greppbrädan inte bytts senare

När började Dillner bygga psalmodikon?

När man forskar, som i mitt fall i ett instruments historia, strävar man efter att gå direkt på källan. I psalmodikonets fall innebär det herrar Dillner (Sverige), Roverud (Norge) och Bruun (Danmark). Dvs skaparna av sina respektive varianter.
När man kommer så pass långt att man vet, med några månaders marginal, när Bruun skapade det ursprungliga psalmodikonet och gav det dess namn. Och sedan ser att såväl Roverud som Dillner säger att de hämtade inspirationen från det danska psalmodikonet så känns det som att man är på god väg förstås.
Vi vet när Roverud kom över ett danskt psalmodikon och var. Det ser så långt glasklart ut. Bruun läsåret 1822-23 Roverud två år senare. Trots olika påståenden som att Dillner byggde ett 1819 så är 1827 det tidigaste vi vågar säga säkert att Dillner hade färdiga instrument. Dillner uppgav alltså i likhet med Roverud att iden kom från Danmark. Dvs Bruun

Men sen blir det lite grus i maskineriet Bruuns psalmodikon saknade greppbräda. Något Roverud och Dillner dömde ut. Roverud satte dit en greppbräda med band ung som gitarrens. Dillner använde en trappstegsliknande greppbräda. Men... Bruun skriver 1823 att den där trappstegsformade greppbrädan, liksom vilken typ som helst, försvårar byggandet enär det krävs precision och instrumentet blir dyrare. Så han förkastar specifikt den typ av greppbräda Dillner skulle ha uppfunnit långt senare.
Då kunde man tänka sig att Dillner redan 22-23 var i kontakt med Bruun och redan då förespråkade trappstegsgreppbrädan. Det finns uppgifter som dock är mindre säkra, som säger att Dillner sett Roveruds innan han gjorde sitt. Det vore ju möjligt att han ändå valt att göra sina större och med sin typ av greppbräda. (Den kallas stege) Dillner kunde ju ändå skriva som han gjort - nml att ursprunget är danskt. Men då återstår detta att Bruun talade emot greppbräda och då specifikt nämnde den unika typ Dillner använde. Det finns två personer till att ta med i beräkningen. Bade i Tyskland byggde ett instrument med samma syfte. Ett enkelt instrument avsett att spela efter siffernoter. Vi kan dock avskriva honom eftersom Bruun 1823 sa att han skulle ta reda på vad Bades instrument var för något. Det lämnade inga spår i historien.

Men sen har vi byggare X. En icke namngiven person i Köpenhamn som parallellt med Bruun arbetade på ett liknande projekt När Bruun dömde ut tanken på greppbräda, inkl stegen... Så - varför nämna den trappstegsliknande greppbrädan!? Var Dillner verkligen redan aktiv? Mycket talar emot det! Men byggare X då? Om han använde en sådan så faller bitarna på plats. Dillner skrev att han hämtade iden i Danmark. Han sa inte att det var Bruuns På detta vis passar pusselbitarna in. Men det är ändå en teori. Inte fakta.

En ytterligare möjlighet är att Bruun talade om den typen av greppbräda för att han sett den på någon annan form av bordscittra.

I Leif Löchens bok Fra skrofele till salmodikon finns en bild på ett psalmodicon (Bruuns stavning) på sidan 44 som uppges som sägs vara byggt 1825-26 efter dansk modell. Det frågas om det t o m kan vara danskt. Men det får vi se som feldaterat. Och det vi ser på bilden är ett psalmodikon som är av typisk Dillnermodell. Det bör alltså vara från tidigast 1827. OM det visar sig att dateringen är rätt så skulle det visa att Dillner var klar med sin modell tidigare än vi nu kan vara säkra på

Det är lätt att gå i fällan att tro att för att något står i en bok är det rätt. Det finns en mängd böcker där man till synes sakligt berättar om psalmodikonet - sinsemellan motsägande uppgifter, med det gemensamma att de är fel. Jag har också fått ändra på sådant jag skrev när jag påbörjade denna hemsida. Det förflutna, rättare sagt vår förståelse och kunskap om den förändras ständigt :)


Slutsats av denna utvikning: Egentligen bara att det finns punkter i psalmodikonets tidiga historia som inte är 100% klara. Tills annat visats så kvarstår: Bruun skapade psalmodiconet 1822-23. Roverud gjorde ändringar på det och fick fram sitt salmodikon 1825. Dillner kan vi inte säga säkert att han var igång med sitt förrän 1827. Såväl Roverud som Dillner säger att de utgick från det danska instrumentet.

 

 


hem home